Solcellsparker och juridiska överväganden
Solcellsparker har blivit frekvent förekommande, men konflikt med andra intressen kan uppkomma, så som när en solcellsanläggning ska anläggas på brukningsvärd jordbruksmark. Enligt lag och praxis ställs höga krav på utredningar för alternativa lokaliseringar av solcellsanläggningar, särskilt vad gäller jordbruksmark. Vid en analys av nedanstående avgörande kan även konstateras att det är av vikt att i ett tidigt skede utreda länsstyrelsens inställning till vilket samhällsintresse som ska väga tyngst i det specifika fallet – livsmedelsproduktionen eller elproduktionen.
Dom från Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i dom den 7 mars 2025, mål nr M 5118-24, kommit till en annan slutsats än underinstanserna och beviljat bolaget tillstånd, trots att solcellsanläggningen skulle uppföras på brukningsvärd jordbruksmark (jfr 3 kap. 4 § miljöbalken). Bakgrunden i målet var följande.
Bakgrund
Den 21 september 2023 avslog miljöprövningsdelegationen i Skåne län bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av en solcellsanläggning på en fastighet i Ängelholms kommun (cirka 9 hektar jordbruksmark). Miljöprövningsdelegationen ansåg att verksamheten i första hand bör ianspråkta ett område där den kan bedrivas utan att möjligheten till jordbruksdrift begränsas, samt att bolaget inte hade visat att det saknas rimliga alternativa platser för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen bedömde därför att den sökta lokaliseringen inte kunde anses vara lämplig enligt 2 kap. 6 § jämfört med 3 kap. 1 § miljöbalken och inte förenlig med kraven i 3 kap. 4 § miljöbalken.
Bolaget överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, som i dom den 25 mars 2024 avslog bolagets överklagande, utan att först kommunicera överklagandet med motparten Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen).
MÖD:s bedömning
MÖD delade dock inte underinstansernas bedömning, utan fann – i motsats till underinstanserna – att verksamheten uppfyllde kraven i 2 kap. 6 § och 3 kap. 4 § miljöbalken.
Innan MÖD avgjorde målet, kommunicerades bolagets överklagan med länsstyrelsen (i egenskap av motpart), som tillstyrkte överklagandet och menade att den aktuella marken har större betydelse för den regionala elproduktionen, än för den regionala livsmedelsproduktionen. Länsstyrelsen erinrade vidare i sitt yttrande till MÖD att länsstyrelserna, i enlighet med MÖD 2024:12, har en central roll vid bedömningen om vilket samhällsintresse som ska ges företräde inom ett visst markområde eftersom såväl livsmedels- som elförsörjningen i första hand får anses vara nationella angelägenheter och då förutsättningarna för de olika samhällsintressena skiljer sig åt mellan regionerna.
Domskäl
Mot bakgrund av vad som framkommit om förutsättningarna för etablering på mark som inte utgör brukningsvärd jordbruksmark, och med beaktande av länsstyrelsens väl motiverade ställningstagande i målet, ger utredningen i målet stöd för att intresset av att lokalisera anläggningen på brukningsvärd jordbruksmark väger över samhällsintresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Domstolen har vid denna bedömning fäst vikt vid vad länsstyrelsen anfört om att markförutsättningarna, den begränsade markytan och närheten till motorväg E6, talar emot ett större rationellt jordbruk med hög avkastning av livsmedelsgrödor.
Slutsats
Som anfördes inledningsvis kan det konstateras att det är av vikt att i ett tidigt skede utreda länsstyrelsens inställning till vilket samhällsintresse som ska väga tyngst i det specifika fallet – livsmedelsproduktionen eller elproduktionen. Ifall det är oklart borde det åligga aktuell domstol att utreda länsstyrelsens inställning innan målet avgörs. Detta för att komma till rätt slutsats i ett tidigare skede än sista instans.
